Jag trodde jag fann himlen en varmfuktig dag i gula Dortmund.. Tågfärden från Köln lovade gult och blått och väl avstigna på stationen badade vi sedan i ett härligt hav av halvdruckna glada nakna gula vikingabeprydda galna underbara svenskar i alla dess åldrar. Torget gungade till ramsor och det räckte helt underbart fram till den gula väggen på arenan. Tyskarna spelar viktiga matcher i Dortmund bara för arenans inbjudande påhejande atmosfär och den gula väggen är hemmalagets supportrar i den tyska bundesligan. Men nu var det en annan gul vägg, en svensk och intet öga var torrt.
Hakarna i Dortmund hette dock oförmåga att göra mål och en trinidansk storspelande målvakt. Dessutom en ganska beige svensk insats ärligt talat..
Hem och vände, noterade att den rosa tidningen nu dragit hetsjakten in i en ny fas genom att lansera kimknappar att klippa ut och sätt på rockslaget.. Ja herre gud, slaganfall snarare men visst, Kim står för anfall och ös..
..fann alltså inte himlen men slapp vänta så länge..
..Berlin, ståpäls, ståplats, tårar, utspädd öl och fanatisk fantastisk frenesi. Plötsligt var vi bara där och hela världen öppnade sig i ett gult avgrundsvrål av glädje!! Olympiastadion, 15 juni 2006, circus 22.45, Oslagbar var där och behöver aldrig gå på fotboll mer..
59.000 svenska fans tog världen med häpnad och skrev fotbollshistoria. Och Oslagbar var där när himlen öppnade sig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar