Den Oslagbara vardagen

Let´s blogg ´n´roll

Har egentligen velat få ur mig det här långt tidigare men ni vet hur det är, jobb, extrajobb, universitetsstudier, träning, oops fel ordning, FAMILJ – två små härliga barn och vacker fru, naturligtvis först (bäst och snyggast inkl. viktigast), husets källarfuktiga mögelangrepp som smyger sig på både själ och vägg, badrumslisternas greklandsblå färg som efter idog slipning ska bli diskret vita, bredbandet som inte funkar samtidigt som telefonen, vännerna någonstans där borta, och så då, jobb, extrajobb, universitetsstudier osv..

Fast å andra sidan är det just det jag vill få ur mig, det oslagbara, vardagen, lunken, livet, dramatiken. Vi har den alla dramatiken, det händer i vår vardag, ibland mer än vanligt.

Ni vill säkert höra om hummerfesten, jag bjuder på den, det blir i textform för alla bevis är raderade och på samma sätt som elfsborgsspelarens uppvaknande i fyllecellen två dagar innan lagets match var bakfullt så hade hummerfesten en besk eftersmak. Jasså, ingen kamera, nähä ingen gitarr, ojdå, ingen bil..

Vi tar det från början, festen på lördagen var enormt på alla sätt, enorma humrar, enormt humör och enormt humoristiskt, faktum är att hela dagen gick i lyckorusets tecken.. Barn och vuxna samlade i små båtar på väg ut mot den mötande fiskebåten, en tuffande färd precis där solen lyste upp mellan de tunga molnen som annars hade ett så starkt grepp om dagen, fram till tinan, och så upp. Trots att årets hummerfiske tydligen är det sämsta på många år (eller för att låna Peters kommentar, ”ta det sämsta året och dela det i fyra”..) så fanns där en lite svart sprattlande rackare. Bingo, högsta vinsten. Idyll, motorbåt tillbaka, skratt, fest, hummerfrossa och bohuslänsk Rooslig gemyt för alla sju familjer, barn, vuxna. Hovenästets vandrarhem i centrum för våra sinnen. Tyvärr också för skuggorna, de som låg i buskarna och lurpassade, som sedan kröp fram under nattens två ynka timmar då ingen var vaken. Bingo, högsta vinsten, kameror, TV-skärm, dator, 30.000-kronorsutrustning, gitarr, skor, jackor och så då bilen. Saab 95:an nyss utrullad från Trollhättefabriken. Som sagt, bildbevisen åkte med.. Förklara för femåringen att hans bil är borta, att badbyxorna i bagaget är stulna, att barnstolen är väck. Förklara för pappan att huset är i fara, att ICA-kortet säkert kan användas till andra inköp än de önskade. Ja, han fattade naturligtvis men int blev det en skön söndag int..

Ibland är verkligheten överdrivet dramatisk, skrämmande och rutten. Inte VÅR bil den här gången, däremot blev jag av någon svettig anledning utan skor och barnen fick dramatik in på skinnet, tycker att de klarar det bra även om de allt fått vara med om lite väl mycket otäckheter för att vara så unga.

Det har gått en dryg vecka nu och trots att bilen dinglade till i Dingle är den fortfarande bort, liksom allt annan av tjuvarnas medtagna gods. Får så blir det ju, våra personliga saker blir gods, bara en sån sak..

Jakten pågår, jag ska hålla er uppdaterade..
..............

1-8 är väl sådär.. moral någon?
Fyllecellen är väl så där, moral någon?
Lundén till Gais dom stackarna. Gillar makrillarna men med sådana värvningar förstår jag att de är lindansargänget nummer ett. ”Modern back med speed” lär de ha kallat honom, tydligen behöver de inte slå en passning.. Det som fascinerar med att ha gula ådror (inte av golsot även om heroin nog ibland hade verkat lugnande på oroliga elfsborgssjälar) är den ständiga ångesten man går omkring med, laget har ju alltid potential men har en märklig förmåga att alltid dölja den när de väl kan ta steget upp och över ribban. Moral någon?
Andreas Augustsson klar, vem är han någon?

.................

Härromdagen hade Lina solbrillor på sig på dagis, hela dagen.. vägrade ta av sig dem det dassiga novembervädret till trots, that´s my girl! Måste ha med uppfostran att göra..

......................
Universitetsstudier? Jobb? Lugn, det kommer, finns mycket att berätta.. liksom om att vara förälder ;-)